Drottning av Sverige, Norge Sophia Wilhelmina Mariana Henrietta av Nassau

Sophias uppträdande beskrevs som enkelt och behagligt och det ansågs vila lugn och måtta över hela hennes väsen.

Den 16 juni 1858 föds Sophias och Oscars första barn, prins Gustaf. Året därpå föds Oscar och på vintern 1861 kommer Carl. Fyra år senare, 1965, föds Eugen.

Sophia och Oscar levde ett stilla familjeliv med prinsarna i arvfurstens palats. Sophia lär öppet ha sagt att hon inte hade mycket till övers för det konstlade och intrigerande hovlivet. Det hov som hennes svåger Karl vid denna tid förde var utsvävande och ibland vilt. Sophia väckte en viss sensation när hon beslutade att hennes söner skulle gå tillsammans med vanliga barn i en offentlig pojkskola. Tidigare hade alla prinsar undervisats av privatlärare hemma på slottet.

Prinsessan börjar allt mer engagera sig i väckelserörelsen. Pastor Gustaf Beskow vinner ett mycket stort förtroende hos Sophia. Med insamlade medel, främst gåvor från Sophia, låter han bygga Blasieholmskyrkan. Det är för övrigt han som driver Beskowska skolan i vilken Sophias söner sätts.

Långsamt börjar Sophias hälsa att svika henne. Hon lider av blodbrist, olika former av kramper, värk i benen och obehag åt hjärtat. Detta tvingar henne att ofta ligga och vila. Under dessa perioder av långvarig vila får hon tillfälle att läsa en hel del. Varje dag läser hon både böcker och tidningar från olika länder med olika åsikter. Oscar lär ha sagt om sin hustru att få kunde mäta sig med henne i allmänbildning och omdöme och han inhämtade ofta information och råd från henne.

I september 1872 avlider Karl XV och Oskar II blir kung av Sverige. Sophia kröns till Sveriges och Norges drottning tillsammans med sin man den 12 maj 1873.

Sophia var mycket imponerad av Florence Nightingale och hade läst mycket litteratur av henne. Hon hade också besökt sjukhus i London. Ur detta växte idén fram hos henne om att ge unga bildade kristna kvinnor en bra sjuksköterskeutbildning. Den 1 januari 1884 startar hon "Hemmet för sjuksköterskor" där fyra sjuksköterskor utbildas helt på bekostnad av drottningen. Föreståndarinna på hemmet blir Alfhild Ehrenborg som fått sin utbildning av Florence Nightingale och dessutom försetts med lämplig litteratur för undervisningen av denna.

Men då hennes sjuksköterskor möter ett hårt motstånd inom den etablerade sjukhusvärlden och drottningen fått nog av alla samarbetssvårigheter lägger hon tillsammans med Oscar den 14 december 1887 grunden till ett helt nytt sjukhus och sköterskehem, Sophiahemmet. Hemmet planerades och inreddes efter den senaste vetenskapen men samtidigt hemtrevligt. Tio år senare hade 6 557 patienter vårdats på hemmet och 166 sjuksystrar fått den två år långa utbildningen och erhållit skötersketecknet.

Sophia tillbringar helst sina somrar i Norge och från 1892 bor hon på gården Skinnarböl nära Kongsvinger. Drottningen var mycket omtyckt i Norge och 1904, den sista sommaren hon tillbringade där, lär hon på sin makes fråga vad hon önskade till sin födelsedag ha svarat, "fred mellan folken".

Efter sin makes död 1907 drar sig Sophia tillbaka från offentligheten. Sitt sista offentliga framträdande gjorde hon den 3 december 1913 då 15 elever skulle invigas som Sophiasystrar, däribland hennes barnbarn, Oscars dotter, Maria.