XXXIV:16445955201 Hertig Gånge-Rolf (Robert) av Normandie (Ragnvaldsson)

Grundare av hertigdömet Normandie 911, vikingahövding.

Far: XXXV:32891910401 Ragnvald Öjsteinson Mörejarl (- 892)

Född: mellan 846 och 860
Döpt: 911
Död: 932 Rouen,Normandie Frankrike

Familj med XXXIV:16445955202 Poppa de Valois

Barn:
XXXIII:8222977601 William (l) Longsword av Normandie (~900 - 942)

Noteringar
Första Hertig av Normandie

Gånge-Rolf, fornnordiska Gengu-Hrólfr, eller Robert (efter dop år 911), i Frankrike kallad Rollo eller Rolf piraten, greve av Rouen, född cirka 855 , död cirka 932 i Rouen, sedan han i nitton år varit hertig över Normandie. Hans ben vilar i domkyrkan i Rouen där man ännu i dag kan se hans gravvård, mitt emot hans sons, i ett av kyrkans kapell.

Det är inte helt klart varifrån Rollo härstammade. Norge, Danmark och Skåne gör anspråk på att ha varit hans hemland, men troligtvis var han från Norge. Enligt den norska teorin hette Rollo Rolf Ragnvaldsson och var son till jarlen av Møre, Ragnvald Oysteinsson och dennes hustru Hilda.

Han var under sitt tidiga liv en vikingahövding som blev förklarad fredlös och som ska ha levt under Harald Hårfagres tid. Namnet sägs komma av att han var så storväxt att ingen häst kunde bära honom.

Rolf plundrade Paris ett flertal gånger, och den dåvarande franske kungen, Karl den enfaldige, blev desperat. Vid en uppgörelse år 911 i en ort mellan Rouen och Paris lät han Rollo få området kring Rouen som grevskap, vilket betydde att den franske kungen gav upp sin domsrätt över landet. Han kunde inte längre utkräva skatt, skriva in soldater eller utnämna styresmän över landet, som kom att kallas Normandie, les normands efter nordmännen. Gånge-Rolf döpte sig i kyrkan Saint-Clair till Rollo och gifte sig med franske kungens dotter Gisela.

Ordförklaring: Normandie
frankiskt hertigdöme som 911 av kung Karl den enfaldige som län överläts till vikingahövdingen Gångerolf sannolikt bördig från Norge men möjligen dansk. Gångerolf blev kungens vasall mot löftet att skydda N. och därmed Frankerriket mot andra vikingar. Året därpå lät Gångerolf döpa sig och blev därefter även formellt hertig av N. Nordborna assimilerades snabbt i N. och det finns ytterst få fornlämningar som anknyter till dem. Däremot skvallrar ortnamn och fysiska drag hos befolkningen om det nordiska förflutna En ättling till Gångerolf, hertig Vilhelm av N., kallad Erövraren, lyckades 1066 att besegra den engelska hären och ta makten i England. I N. framväxte en feodal kultur som för århundraden kom att sätta sin prägel inte bara på N. och angränsande delar av Frankrike utan även i England, Syditalien och Sicilien. Hertigdöme med namn efter "les normands", vikingarna.Upplåtet 911 som län till vikingahövdingen Rollo på villkor att han lät döpa sig. Den normand. hertigen Vilhelm "Erövraren" intog 1066 England, en händelse som förevigats i Bayeuxtapeten. Två av hans söner ärvde, den ene hertigdömet, den andre kungadömet. En tredje lyckades erövra båda. En mer varaktig förening blev det emellertid inte, förrän Henrik II Plantagenet lyckades förvärva N., med bistånd av sin far, 1151. Följande år ärvde han Anjou och Maine efter fadern. Nya landförvärv följde genom äktenskapet med Eleonora av Akvitanien. 1154 ärvde han den eng. kungakronan. Hans tid upptogs därefter av strider med upproriska vasaller, däribland hans egna söner. Eleonora hölls i fängsligt förvar. Sonen Richard Lejonhjärta ärvde hela väldet. De fr. besittningarna förlorades till större delen av brodern Johan ( "utan land" ), som av N. bara lyckades behålla kanalöarna. N. erövrades ett par gångar av engelsmännen under hundraårskriget, men kunde inte varaktigt läggas under eng. kronan. Det återerövrades slutgiltigt av fransmännen 1450, men behöll länge vissa politiska särrättigheter.
Källa: Medeltidens ABC

      
Gånge-Rolfs grav i katedralen i Rouen, Seine-Maritime



<< Startsida
Skapad av MinSläkt 3.4, Programmet tillhör: Jörgen Bruzell